(As time goes by från filmen "Casablanca" med bl.a. Ingrid Bergman och Humphrey Bogart. För sången står Dooley Wilson.)Uttrycket är ganska trevligt. Man kan ta ett sådant perspektiv att det är tiden som kommer och passerar förbi oss, vi kan se den "go by". Det här kan förstås vara både positivt och negativt. Det kan vara intressant och givande att luta tillbaka och observera, reflektera. Men att bara se på och låta tiden passera, utan att själv medverka till skeendet, är kanske inte bra.
I morgon hålls ett seminarium om den fria bildningen i Svenskfinland. Det kallas Startseminarium, med anspelning på att nu borde ett arbete inledas, ett arbete som ska förändra den fria bildningen.
Dels får seminariet bli ett tillfälle där man lutar sig tillbaka och försöker se vad som "goes by". Vilken typ av strukturella förändringar har hänt och håller på att hända när det gäller arbetar-medborgarinstitut, folkhögskolor, idrottsinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet? Vilka aktörer är aktiva? Vart går trenden?
Men samtidigt borde det bli ett seminarium där deltagarna tar tag i kärran - tiden - som åker förbi. Som utgångsläge fungerar tolkningen att det sker en struktur- och funktionsrationalisering över hela fältet. Alltför länge borde därför inte alltför många små aktörer stanna kvar i livet på sidan om den utvecklingen. Det räcker inte att vara hur skicklig och rätt i tiden med själva verksamheten, om den inte kan relateras på nytt till de processer som nu pågår.
Det blir fråga om att relatera till idéer om kvalitet, organisation och ekonomi.
