Hemkommen från en vandring i Frankrike tillsammans med sexton arbetskamrater. Vi såg t.ex. den hisnande vackra vyn t.h. över byn Monistrol d'Allier i skinande sol och härlig värme. Vi såg också nästan ingenting när vi tidvis tog oss fram i fladdrande och läckande regnkåpor. Det blev några dagar med stor variation i terräng och klimat - men inte i humör, för det var på topp hela tiden!
Vi gick ett inledande avsnitt av den gamla pilgrimsvandringsleden till Santiago de Compostela i Spanien, med början i Le Puy-en-Velay i det franska centralmassivet (höglandet). Se t.ex. Jakobsleden eller Way of St James. Resan inleddes omedelbart efter den traditionella årsavslutningen. Den gav möjlighet till frigörande samvaro och välgörande reflektion, i kombination med fysisk ansträngning och skön vila.
Det fanns tid att umgås, men det fanns knappt något utrymme eller behov att diskutera arbete. Vi hade i stället ett tema för dagen. Temat gavs i form av ett enda ord, som var lätt att bära med sig och personligen fundera över eller vid behov prata lite kring.
Idealisk fortbildning
Att resa på detta sätt kan fungera mycket bra som gemensam personalfortbildning:
- att resa tillsammans blir teambuilding
- att vandra blir friluftspedagogik
- att vistas i Frankrike blir språk och kultur
- att gå en pilgrimsvandringsled blir värdegrund och människosyn
Ingen idealbild
Vi har en personal bestående av olika grupperingar i avseende på t.ex. fackområde, ålder. Vår egen allmänna bedömning är ändå att samhörigheten och stämningen är ganska god. Det förekommer mycket rundabordsdiskuterande och glatt skämtande. Könsfördelningen är jämn.
Men jag vill inte idealisera bilden. Medelåldern segar sig uppåt. I kombination med långvarig anställning, hög motivation och ansvarskänsla - som ju i sig är positiva faktorer - är risken för utbränning stor. Den är inte ens bara en risk, den är också redan ett faktum, tyvärr.
Utmaningen är att hitta en balans
Skillnaden och jämvikten mellan ansträngning och vila, mellan inspiration och leda, mellan motivation och utbränning kan vara hårfin. Den är helt avgörande för människan, individen och den är avgörande i en arbetsgemenskap och för en organisation.
Jag tror att vår organisation är speciellt utsatt i den här frågan. Den tänjer mycket på gränserna och "frihet under ansvar" är en devis som kanske inte ofta uttalas men som i högsta grad gäller. Den samlar omkring sig eldsjälar som riskerar att fatta eld rejält och brinna ut. Då behövs också satsningar som utgår från en uppriktig vilja att ge utrymme för hela människan och det sociala sammanhanget.
