Kotouttaminen - vieras lähtökohta

Puhutaan kotouttamisesta. Sillä tarkoitetaan "maahanmuuttajien sopeuttamista uuden kotimaansa kulttuuriin" (Wikipedia). Kotouttamisesta vastaa Suomessa sisäministeriö.

Vierastan tätä sanaa.

• Perussana on koti. Suomen kielestä löytyvänä sanana se viittaa meidän suomalaisten kotiimme, suhteessa ulkoa tulleisiin henkilöihin. Eli lähtökohtana on muiden sopeuttaminen meidän oloihimme, kun kyseessä itse asiassa olisi toisesta kulttuurikontekstista tulevan henkilön oman kodin perustaminen uuteen kulttuuriin.
  
• Tästä päästään Wikipediamääritelmän sanaan maahanmuuttaja. Lähtökohtana on tässäkin me suomalaiset tarkastelemassa muualta tähän maahan tullutta. Kun itse asiassa kyseessä on omasta kotimaastaan lähteneen henkilön asettuminen uuteen, vieraaseen maahan. Kyseessä on Maastamuuttaja.
• Seuraava osa Wikipedian määritelmässä on sopeuttaminen. Samaten kuin kotouttaminen, se henkii aktiivista ulkoapäin vaikuttamista kohteena olevaan henkilöön. Kun kyseessä itse asiassa olisi paremminkin sopeutumisprosessin tukeminen, siinä prosessissa jossa ym. maastamuuttaja asettuu uuteen kulttuurikontekstiin.
• Lopuksi "uuden kotimaansa kulttuuriin". Uusi asuinpaikka ei ole sama kuin se kallis koti josta maastamuuttaja alunperin lähti. Ihmisen persoonallisuus muodostuu kerran elämässä ja se on tapahtunut siellä omassa, vanhassa, varsinaisessa kotimaassa - omassa kulttuurissa. Emme voi vaatia että maastamuuttaja automaattisesti tai edes tahdon voimalla omaksuu vierasta kulttuuria "omana kotimaan kulttuurina". Ehkä hyvä jos näin käy, mutta lause "sopeuttaminen uuden kotimaansa kulttuuriin" viestii pinnallisesta perehtymisestä kotimaastaan lähteneen elämäntilanteeseen.
  

Ska det vara eller inte? IKT-strategi alltså...

Världen HAR förändrats! Och den kommer att fortsätta göra det, något så osannolikt som att vi nu skulle veta hur den ser ut i framtiden ska man inte släppa ur sig.

Nu syftar jag på de människor och den del av världen som berörs av ny teknologi och mjukvara för informationshantering och kommunikation mellan människor. Och mest tänker jag på Facebook och liknande. Det brukar kallas sociala media.

En strategi behövs definitivt, kanske. Det säger jag därför att jag tror att det är klokt men mycket svårt att göra vettiga strategier idag, speciellt när det berör detta område.

Jag tror att det viktigaste är att starta och hålla igång en strategisk process, att hela tiden tänka strategiskt. Det gör man genom att vara alert när det gäller förändringar i verksamhetsbetingelserna och allt som berör dem. Och genom att ge se till att det finns utrymme för sådan diskussion och reflektion.

---

Som ett bonusresultat på utredningen eForum om IKT inom det fria bildningsarbetet finns nu ett utkast till IKT-strategi för det fria bildningsarbetet!

---

TES 1:
Varje enhet inom fri bildning behöver bredd i sitt IKT-kunnande.
VAD ÄR DET?
Varje enhet är betjänt av att ha spetskunnande inom sin enhet. Med spetskunnande avses kunnande både ifråga om hårdvara och mjukvara, men också ifråga om pedagogisk tillämpning.

TES 2:
Fri bildning och det omkringliggande samhället bör hålla ungefär samma takt ifråga om IKT-användning.
VAD ÄR DET?
På området finns en halkrisk som bör beaktas. Hellre bör fri bildning höra till dem som leder utvecklingen än till dem som kommer efter.

TES 3:
Utrustningsnivå och kunnande går hand i hand.
VAD ÄR DET?
För att ny teknologi skall kunna användas i undervisningen bör utrustning vara tillgänglig. I klartext handlar det om prioriteringar i budgeten – men också om intresse för projekt och extern finansiering.

TES 4:
Information om tillgänglig teknik och de möjligheter den ger samt stödtjänster är grundförutsättningar.
VAD ÄR DET?
I den enkät som verkställdes inom projektet eForum fanns uttryckt ett klart behov av att veta vad man kan göra och på vilket sätt. Ett slags forum där längre hunna stödjer och uppmuntrar de som inte vågat eller kunnat ta ibruk ny teknologi. Skilda fora för experter.

TES 5:
Digitala mötesplatser kan ge mervärde.
VAD ÄR DET?
I ovannämnda enkät finns också uttryckt ett behov för ämneslärarträffar. Dessa kunde så småningom ske digitalt. I takt med att vanan ökar kunde digitala ämnesmaterialbanker växa fram. När man ser andras material kan den egna processen få en skjuts framåt.

TES 6:
Reflektion och styrning inom IKT är viktigt.
VAD ÄR DET?
Vilka principer styr vår IKT-användning nu? Vilka principer borde styra den i fortsättningen? Oberoende av om det finns nerskrivna, levande dokument – lokala IKT-strategier – eller inte, styrs tankarna av något. Reflektion och målstyrning kan utveckla IKT-området inom fri bildning.

Mäta.bildning.nu !

Nu är det dags för det som vi kretsat så länge kring, som katten kring het gröt. Nu ska vi börja ge konkreta förslag på hur man kan mäta effekten av fritt bildningsarbete.

Jag är medlem i en projektgrupp som undervisningsminsteriet tillsatt, med uppgift att ta nästa steg när det gäller olika slags statistiskt material och annan information som samlas in från fältet. Det handlar en hel del om ekonomi och finansiering, men gruppen har just nu också i uppgift att komma med något när det gäller kvaliteten och effekten. "Laatu ja vaikuttavuus".

Vi ger ju inga betyg (uttryckligen för det fria bildningsarbetet). Det är ingen enkel match att slå fast vilka indikatorer som ska gälla när det gäller den eventuella positiva effekt som fritt bildningsarbete har på individen och för samhället. Och det ligger oss i fatet att det är så här.

Nu gäller det.

Usch!!!

Måste bara uttrycka en känsla av äckel efter att ha läst ett färskt nummer av Österbottens Tidning. Där finns en artikel som går under rubriken "Shoppa loss med...". Artikeln beskriver hur det fungerar att resa till Stockholm och anlita (betala för) en namngiven person som hjälper en att shoppa i Stockholm.

Jag menar alltså...!

Guide jovisst. Vad är bättre än en sakkunnig guide när en sådan behövs för att ge vettig information åt nykomlingar på en ort. Men att bila omkring mellan boutiquerna med en stödperson för att få ut det maximala ur en köpdag på stan - stööön!!

Jag tror dessutom att man från tidningens sida placerar den här artikeln i den moderna, mysiga kategorin "Life style".

Ibland tror jag tillfälligtvis inte på att den här världen kan utvecklas till en bättre plats. Då tror jag inte heller på hållbar utveckling. Det här läsögonblicket var en sådan stund. Jag väntar ännu på att känslan ska gå över.

Att tänka på bildning

"Seppo Niemelä ja Ville Marjomäki pohdiskelevat sivistyksen olemusta" (Kansanopistolehti 5/2009)

De två bildningstungviktarna på bilden grunnar på bildningens, och uttryckligen den fria bildningens innersta väsen. De har i många år bidragit både på det finländska och det nordiska planet både med tankar och idéer om hur det fria bildningsarbetet borde utvecklas.

Pohdiskelevat...

Att tänka på bildning är måhända det viktigaste. Jag har för länge sedan accepterat det som en evighetsfråga att man inom det som ibland kallas "rörelsen" (t.ex. kansanopistoliike) alltid grubblar på vad det fria bildningsarbetet egentligen ska handla om. Utan att till synes komma nånvart.

Utredning, jess!

Jag har tidigare här uttryckt en viss frustration över svårigheter att komma till skott, men inte glädje över beslutet sen det blev klart att det ska göras en utredning om den finlandssvenska fria bildningens strukturer. Nu är det senare gjort. Det här blir kul!

En fin, c'a été la communication qui a compté.

Jag tror att Kjell Herberts vid Institutet för finlandssvensk samhällsforskning kommer att göra ett viktigt och bra utredningsarbete under våren 2010.