Jag återkallade i minnet en styrelsediskussion för många år sedan. Verksamheten hade då fyrdubblats, sedan en tidigare kris när allt höll på att läggas ner. Styrelsen fick då frågan: "Tycker ni det är bra nu, eller ska vi arbeta för en fortsatt tillväxt?" En av de tongivande medlemmarna tog då till orda: "Nej hörni, nu börjar det vara bra, jag anser att vi ska stanna här!"
Sedan det tillfället och fram till idag har verksamhetsvolymen ändå ytterligare femdubblats!!
Vår rådgivare är bekant med verksamheten och dess natur, liksom också ägarnas situation och problematik. Det är ingen aggressiv konkurrensmentalitet som anger tonen. Synsättet är ändå sådant att "inte tillväxt" betyder stagnation. Sådant är vårt ekonomiska system, sådan är vår värld.
Det är en konstig värld vi lever i. Ingen vet vart vi är på väg, men alla verkar känna på sig att det måste köras fort, fortare. Stort, större.
Ok, ekonomen ser på sina mätare och jag ser på mina utmaningar. Själv tänker jag ändå hellre utveckling. Det skulle vara "inte utveckling" som innebär stagnation hellre än "inte tillväxt". Vår värld är inte så bra, eller vi människor så bra i vårt sätt att fungera, att det inte kan bli bättre. Och vi är alltid små innerst inne.
