Jag har varit med om en tidsperiod när man gått kraftigt utanför gamla väggar och organisationsramar. Många slags externa samarbetsprocesser har inletts. Många har fortsatt och utvecklats, några har avslutats.
På samma sätt som det kan vara svårt att argumentera mot samarbete (eller kanske sammanslagning), kan det å andra sidan vara svårt att argumentera mot ett okränkbart "varför kan vi inte fortsätta som förr, vi har alltid varit starka så här?"
Jag har i alla fall insett en sak: jag kan inte komma på en enda, som har varit med om att samarbete inletts med nya aktörer utanför den egna organisationen, som skulle säga att det inte lönat sig. Att det inte framför allt skulle ha tillfört mervärde, på det ena eller det andra sättet. Framför allt har det tillfört nya kvalitetsdimensioner, ofta också bättre ekonomi genom effektivare samordning av resurser.
