Världen HAR förändrats! Och den kommer att fortsätta göra det, något så osannolikt som att vi nu skulle veta hur den ser ut i framtiden ska man inte släppa ur sig.
Nu syftar jag på de människor och den del av världen som berörs av ny teknologi och mjukvara för informationshantering och kommunikation mellan människor. Och mest tänker jag på Facebook och liknande. Det brukar kallas sociala media.
En strategi behövs definitivt, kanske. Det säger jag därför att jag tror att det är klokt men mycket svårt att göra vettiga strategier idag, speciellt när det berör detta område.
Jag tror att det viktigaste är att starta och hålla igång en strategisk process, att hela tiden tänka strategiskt. Det gör man genom att vara alert när det gäller förändringar i verksamhetsbetingelserna och allt som berör dem. Och genom att ge se till att det finns utrymme för sådan diskussion och reflektion.
Som ett bonusresultat på utredningen eForum om IKT inom det fria bildningsarbetet finns nu ett utkast till IKT-strategi för det fria bildningsarbetet!
TES 1:
Varje enhet inom fri bildning behöver bredd i sitt IKT-kunnande.
VAD ÄR DET?
Varje enhet är betjänt av att ha spetskunnande inom sin enhet. Med spetskunnande avses kunnande både ifråga om hårdvara och mjukvara, men också ifråga om pedagogisk tillämpning.
TES 2:
Fri bildning och det omkringliggande samhället bör hålla ungefär samma takt ifråga om IKT-användning.
VAD ÄR DET?
På området finns en halkrisk som bör beaktas. Hellre bör fri bildning höra till dem som leder utvecklingen än till dem som kommer efter.
TES 3:
Utrustningsnivå och kunnande går hand i hand.
VAD ÄR DET?
För att ny teknologi skall kunna användas i undervisningen bör utrustning vara tillgänglig. I klartext handlar det om prioriteringar i budgeten – men också om intresse för projekt och extern finansiering.
TES 4:
Information om tillgänglig teknik och de möjligheter den ger samt stödtjänster är grundförutsättningar.
VAD ÄR DET?
I den enkät som verkställdes inom projektet eForum fanns uttryckt ett klart behov av att veta vad man kan göra och på vilket sätt. Ett slags forum där längre hunna stödjer och uppmuntrar de som inte vågat eller kunnat ta ibruk ny teknologi. Skilda fora för experter.
TES 5:
Digitala mötesplatser kan ge mervärde.
VAD ÄR DET?
I ovannämnda enkät finns också uttryckt ett behov för ämneslärarträffar. Dessa kunde så småningom ske digitalt. I takt med att vanan ökar kunde digitala ämnesmaterialbanker växa fram. När man ser andras material kan den egna processen få en skjuts framåt.
TES 6:
Reflektion och styrning inom IKT är viktigt.
VAD ÄR DET?
Vilka principer styr vår IKT-användning nu? Vilka principer borde styra den i fortsättningen? Oberoende av om det finns nerskrivna, levande dokument – lokala IKT-strategier – eller inte, styrs tankarna av något. Reflektion och målstyrning kan utveckla IKT-området inom fri bildning.
3 kommentarer:
Mitt svar på frågan i titeln är - självklart.
I ett samtal om Wikibildning och Web 2.0 med Björn Wallén häromdagen ställde han mig följande fråga: Om du på webben skulle formulera 5 tags, alltså nyckelord, för folkbildning - vilka skulle dessa vara?
Mitt svar löd: de är välbekanta för alla - på engelska; accessibility, participation, collaboration, sharing och user centered. Det är som om man skulle räkna upp de oftast förekommande orden från en radikal folkbildares pamflett. Utmaningen i nära framtid blir att få de existerande institutionerna (universitet, folkbildningsorganisationer) att anamma dessa principer.
På frågan: ser du dels historiska paralleller och dels nya utmaningar för studiecirkeln i vår digitala tidsålder? svarade jag enligt följande:
parallellerna är uppenbara; studiecirkeln har utvidgats och virtualiserats. Världen har krympt och blivit tillgänglig på vårt köksbord – om vi placerat vår uppkopplade lapptopp på bordet. Samtalet har ersatts av samskrivandet. Utmaningarna är desamma som tidigare, att få tillstånd förtroendefulla möten under vilka man är beredd att lyssna på andra och ta del av deras erfarenheter och åsikter. Det vill säga hur få tillstånd ett lyssnande och respektfull samtal, och en deliberativ nätdemokrati?
I ett blogginlägg för några dagar sedan beskrev jag kopplingen mellan folkbildning och nya medier på ett oakademiskt vis:
Då man på Arbis släcker lamporna och stänger dörrarna på kvällen tar de virtuella nätverken över.
Här är vi väldigt överens. I den bemärkelsen att strategi - eller snarare skulle jag då vilja säga en kontinuerlig, strategisk tankeprocess - behövs. Så väsentligt för fria bildningen idag är det som vuxit fram inom IKT.
Det är den praktiska problematiken och riskerna där som jag lyfter fram. Det har gjorts många dumma och naiva strategipapper som arkiverats och glömts bort på hyllor, där man i stället borde ha fokuserat på att bygga upp ett förändringsalert och strategiskt arbetssätt.
Vilka är då förutsättningarna att inom den fia bildningen arbeta med IKT?
Uppgifter plockade ur den nationella utvärderingen av lärarnas behörighet, kunnande och arbetsförhållanden kan ge oss lite fingervisning beträffande folkbildning och IKT i ett framtidsperspektiv. Av timlärarna använder drygt 75% dator/ internet,14% lärandeplattformer och 4% Skype. Då timlärarna ombeddes att uppskatta sina färdigheter i användning av IKT och i nätpedagogiskt arbete, var det 15% respektive 8% av lärarna som ansåg sig ha goda färdigheter.
Av de heltidsanställda lärarna ansåg 19% sig ha goda färdigheter i användning av IKT och 12% sig ha goda färdigheter i nätpedagogiskt arbete. Skillnaderna mellan timlärare och heltidsanställda lärare är enligt min mening förvånansvärt små.
Av alla de färdigheter man räknade upp ansåg timlärarna sig vara bäst på sitt undervisningsinnehåll (64% goda färdigheter) och nästbäst på samarbete (63% goda färdigheter). Heltidsanställda ärare ansåg sig vara bästa på samarbete (62% goda färdigheter), nästbäst på samverkansfärdigheter (60% goda färdigheter) och tredje bäst på sitt undervisningsinnehåll (60% goda färdigheter). Det är kanske skäl att påpeka att siffrorna gäller för lärarnas egna subjektiva uppfattningar och uppskattningar.
Jämför man siffrorna ovan med de som finns att tillgå i utredningen eForum - kartläggning av IT-kunskaper inom fri bildning i Svenskfinland hösten 2009 kan man konstatera att de överensstämmer väl med varandra. I slutsatserna i denna utredning framgår det att användningen av IKT är mycket varierande bland lärarna, och att variationsrikedomen beror på lärarnas eget intresse.
En, kanske rätt liten, grupp lärare är medvetna om möjligheterna och nyttan av att använda IKT och vill av eget intresse satsa på det. De övriga fortsätter i gamla fotspår. Utredningsmannen Bernt Klockars konstaterar (s. 30) att ”Fria bildningens svaghet (och styrka?) är att det överlag är en väldigt brokig skara människor som undervisar”
Skicka en kommentar