Det blir kris i konceptet när jag läser om askes.
Läser om de tidiga kristna asketerna och deras syn på att verklig förändring uppnås inte genom många(s) små steg, utan genom få(s) långa steg. Att exemplets makt fungerar bara om någon gör något verkligt udda, i stället för att nästan alla gör något lite smått. Att det verkligen fungerade då. Asketerna förändrade kyrkan, som förändrade samhället.
Man menar att även om det matematiskt inte är så, har historien visat att verkligt genomgripande förändring initierats bara av de få som visat på verkligt annorlunda grepp.
Samtidigt läser jag om konsumtion och ekonomisk kris. Funderingar kring om det är allmänt livlig konsumtion - speciellt bland de rika - som kan skapa hållbar (ekonomisk) utveckling. Eller om det är vettig konsumtion bland de som bäst behöver, som kan bli början till något nytt.
Känns nog som att vi i vår del av världen och världsekonomin skulle göra klokast i lära oss något om askes, och att de som inte haft möjlighet att konsumera skulle skapas möjlighet att konsumera. Konsumera vettigt.
Kanske också vi genom askes kunde lära oss något om vettig konsumtion.
Är det så att bara sådana rejäla steg som t.ex. en verklig askes innebär på en personlig nivå - i stället för små pyttesteg som vem som helst kan ta när som helst - kan få flera att styra in på en hållbar utveckling?
2 kommentarer:
Martin, jag håller med dig om detta med askes - vi behöver rejäla individuella kliv här. Viktigt att dock inte bli skrytsam, eftersom enskilda handlingar ännu har liten effekt. Men även en lavin har startat som en liten snöboll...
hälsar Ice Bear - läs min klimatblogg på klimatcirkel.blogspot.com
Kanske vi borde studera lavinkunskap...
För en miljon pyttehandlingar är ändå bara en miljon pyttehandlingar, i längden. Medan lavinen som orsakades av snöbollen kom att förändra bilden till något helt annat.
Skicka en kommentar