Skulle det här vara något för den finlandssvenska folkbildningen att ta tag i?
Jag läste söndagens Hbl (29.8 2010) och Anders Mårds reportage om Villa Golicke på Karelska Näset. Och Philip Teirs kolumn intill, om hopplösheten eller möjligheten med att tro på en framtid för ett dylikt ställe. Framtiden är oviss för det lilla "kråkslottet" med en 1900-talshistoria som en plats som dragit till sig finländska författare och konstnärer.
På bilden intill (från Svenska Litteratursällskapets tidskrift Källan, nr 1/2008) sitter Leena och Elmer Diktonius, Eva Wichman, Ralf Parland, Gunnar Ekelöf, Ebbe Linde och Sven Grönvall på Villa Golickes glasveranda en kväll 1938. Artikeln i Källan hittar man på http://www.sls.fi/doc.php?docid=13
Villan finns vid Finska vikens kust inte långt från Terijoki. Byns finska namn är Kuokkala och det ryska namnet är Repino, efter den ryska målaren Ilja Repin som avled här 1930 (han valde att stanna i Kuokkala när Finland blev självständigt 1917).
Jag kan tänka mig att t.ex. Bildningsforum rf, som takorganisation för den finlandssvenska fria bildningen, skulle kunna stå för en verksamhetsidé och ett ansvar när det gäller den här platsen. Ifall lämplig startfinansiering skulle hittas, förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar