- Vad ska de heta? Fortfarande finns t.ex. ingen norm för vad de allmänt ska kallas (pekdatorer, läsplattor, ajpäddar?); btw, HS.fi hade en läsarenkät i frågan och bestämde sig sedan för ordet sormitietokone ("fingerdator")...
- Vad är de? De är bärbara datorer - fast bättre än sådana för de är lättare, smidigare, snabbare... men sämre för att de saknar tangentbord, rejäla kontorsprogram, Flash... - och egentligen är de inte det, därför att de inte är tänkta och designade så och för att de helt enkelt är något annat...
- Revolution? Ja och nej. Den kom i april 2010, iPaden. Sedan dess har smarttelefonerna marscherat in på marknaden. Också med dem kan man idag bl.a. surfa, fotografera, ha tillgång t.ex. till uppslagsböcker, ordböcker och läromaterial av mångahanda slag, från hela världen. Det var en hype kring iPad och plattor 2010, men den har lagt sig bland molnen mellan smarttelefoner, smartboards och smartare individuell användning av nätets resurser överlag
- Läromedel? Då, 2010, hade det redan länge hetat att "läromedelsförlagen kommer snart ut med...". Där är vi fortfarande. Var är de, förlagen och deras svar på frågan vad man kan göra med en iPad i skolan? Ok, vi finns i en liten språklig ankdamm med begränsade resurser...
- Intresse eller ointresse? Intresse definitivt, men brist på tid och mera resurser. Det handlar om att låta skolorna själva visa vilken riktning utvecklingen ska ta, och det är ju bra. Problemet är att resurserna inte räcker till. Det krävs tid och arbetsro att testa appar och utveckla eget material, och det krävs pengar för inköp av apparater.
Idag ser vi tydligare än i april 2010 att en iPad eller någon annan platta inte är det som svarar på skolans utmaningar. Den ger fascinerande möjligheter, men brist på resurser och låg förändringsfart i skolvärlden gör sitt i sammanhanget. Andra nytillkomna alternativ, inte minst smarttelefonerna, förändrar också helhetsbilden kontinuerligt. Det enda bestående är förändringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar