Idag gör jag det ännu mera, efter att ha sett ett avsnitt av den finländska sanningssägaren Jari Sarasvuos talkshow. Han samtalade med två kollegor och vänner till Sini Saarela, hon som anklagas för sjöröveri i Ryssland efter att tillsammans med andra Greenpeace-aktivister ha protesterat mot oljeutvinning i Arktis.
Kaisa Kosonen och Leo Stranius är lugna, sakkunniga och engagerade personer. De berättade om Sini Saarela som person och om hennes personliga risktagning för den sak som hon tror på.
Greenpeace verksamhet bygger på forskning, information, diskussion med beslutsfattare och "direkt verksamhet". Den sista formen är mest spektakulär och mest känd. Den kan innebära att lokala lagar överträds, men den utesluter våld och skadegörelse. Verksamheten fungerar, den lyfter fram allvarliga problem inför våra ögon.
När jag var yngre bottnade min beundran mycket i de häftiga havs- och klätteraktiviteterna som Greenpeace-aktivisterna stod för. Idag väger organisationens vakenhet och medlemmarnas civilkurage tyngre. Greenpeace fyller ett stort tomrum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar