Några av hans intressanta, omvärldsanalytiska rubriceringar: "Singellivets globala charm", Inte utan mina prylar", "Min sjukdom är bara min". På tal om kamouflage: är det ensamheten som gjort kamouflagedräkter så populära bland dem som kanske är mest ensamma och osäkra, de som ofta har en tendens att uppträda aggressivt? Man kanske behöver en jägares eller en armés tuffa yta för att dölja sin riktiga, sköra yta. Ensamheten döljs bakom en skentillhörighet. Eller som Tove Janssons "Det osynliga barnet" som med sitt dåliga självförtroende blivit alldeles osynlig.
En riktig ögonbrynshöjare är rubriken "Vad ska man med alla vännerna till?". Jag tror att alla facebookare genast förstår frågeställningen. "Merparten av dem känner vi knappt", antar Wahlström. Behövs egentligen sådana rum som Facebook för utövande av "vänskap" till något? Vänner som inte ser varandra. Framtidsanalytikern spekulerar i alternativa slutsatser: sociala media kommer att förbli en del av vår vardag, eller så har vi nått toppen och det kommer att sakta ebba ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar