Möten på möten. Hoppas det leder nånstans!

I tåget på väg hem efter en vecka med ett antal möten och diskussioner på olika ställen undrar jag i mitt stilla sinne om det leder nånstans. Men jag försöker intala mig att detta är deliberativ demokrati - den fria bildningens (fältets, organisationernas) möjlighet att delta i en diskussion om hur precis just den fria bildningens framtid ska se ut. Närmare bestämt hur lagstiftningen ska ändras så att vi alla tycker att den på ett bra sätt passar in i vår bild av framtiden.

Det sista mötet hölls på Undervisningsministeriet, Sjötullsgatan 1 i Helsingfors. Det var YTR som samlades, "yhteistyöryhmä" eller på svenska Samarbetsgruppen. I detta fall samarbetsgruppen mellan ministeriet och "fältet" (de olika riksorganisationerna för den fria bildningen) för förnyandet av lagstiftningen.

En av många saker som slog mig: NOOOG är vi små aktörer som svenska representanter när man diskuterar förnyande av lagstiftning. Eller, eftersom vi har blivit så små, så få, är vi tvungna att mer eller mindre käpphästigt upprepa att vi finns till. Så att man i bästa fall kommer ihåg att vi finns till och kanske inser att det finns speciella behov som borde tillgodoses för "dom där". Vi sitter och pratar finska så de ska begripa vad vi säger och inte bara tycka att vi är exotiska och "låt dem nu prata bara". Visst skulle jag hoppas att vi kunde diskutera jämlikt enbart utgående från ett nationellt perspektiv, men det går inte. Vi svenskar får hela tiden passa oss så vi inte bara glömmer att vifta med den gulröda vimpeln lite här och där hela tiden.

Kolkko braa!

Samma dag, nu idag på hemvägen, läser jag på nätet att riksdagens grundlagsutskott idag bromsat upp överförandet av min hemstad (Gamla)Karleby till Uleåborgssfären när det gäller regionalförvaltning. Bl.a. ordf. Kimmo Sasi (saml.) och Jacob Söderman (sdp) har lyckats få igenom att det tidigare beslutet ska prövas genom att en språkkonsekvensbedömning ska utföras. Man ska ta reda på vilket av regionalförvaltningsriktningarna, norrut mot Uleåborg eller söderut mot resten av Svenskfinland, som bättre garanterar den svenska språkminoritetens rättigheter och sen ska man välja det alternativet. Säger alltså nu grundlagsutskottet.

KOLKKO BRA säger vi som är födda på svenska i Karleby eller dåvarande Gamlakarleby, i Österbotten. Heder åt dem som hedern tillhör!